📋 Steg för steg – så här gör du

1

Steg 1 – Ta reda på vad du tjänar (inkomst)

Titta på ditt lönebesked. Vad är din nettolön (det du faktiskt får ut på kontot)? Det är din inkomst. Har du bidrag? Lägg till dem.
💡Räkna alltid med nettolön – inte bruttolön. Det är det du faktiskt har.
2

Steg 2 – Lista alla fasta kostnader

Fasta kostnader är saker du måste betala varje månad: Hyra, El, Internet, Telefon, Hemförsäkring, Kollektivtrafik. Skriv ner allt med belopp.
✅Fasta kostnader är saker du inte kan skippa utan konsekvenser.
3

Steg 3 – Räkna ut vad som är kvar

Inkomst minus fasta kostnader = det du har kvar till mat, kläder, nöjen och sparande. Är det minusen? Då behöver du se över vad du kan minska.
⚠️Är det minus varje månad? Kontakta budget- och skuldrådgivningen i din kommun – de hjälper dig gratis!
4

Steg 4 – Dela upp pengarna i högar

När lönen kommer: Betala hyran direkt. Lägg undan matpengarna. Lägg undan en liten buffert. Det som är kvar är dina "fria pengar".
5

Steg 5 – Håll koll med ett enkelt verktyg

Skriv i ett anteckningsblock, ett Excel-ark, eller använd en gratis app som Tink eller Kontist för att hålla koll på utgifterna.
🔗 Konsumentverkets budgetguide ↗

Annons

✔️Betala alltid de viktigaste räkningarna FÖRST: hyra, el, mat
✔️Sätt pengarna till hyran åt sidan direkt när lönen kommer in
✔️Om du alltid är i minus – ring budget- och skuldrådgivning i din kommun (gratis!)
✔️Spara minst 500 kr/mån om du kan – som en buffert för oväntade utgifter

🎉En budget behöver inte vara svår. Lista inkomst, dra av fasta kostnader, betala viktigt först. Det är hela grejen.